Där ser man. Man hinner bara blinka så har det gått en månad igen. Bloggen har varit i mina tankar flere dagar redan, har en lång lista på inlägg som borde skrivas och nu äntligen fann jag tid att skriva ett inlägg. Ett sista innan det byter månad igen.

Vad har hänt i mars då?

Ja-a hörni. Hos oss har vi kört rally hela året hittills. Daniel har medverkat i revyn i år så det plus skiftesarbete har lett till att vi för det mesta har gått om varandra här hemma och gjort skiftesbyten vid ytterdörren. Men inte klagar jag. Jag är glad att han tog chansen att vara med. Det är ju sånt här han gillar. Att bjuda på sig själv.

Vi var ju givetvis på plats på premiären. Ja, jag fick smygtitta redan på generalrepetitionen. Och visst var det så roligt igen. Man fick sitt liv förlängt med många goda skratt.  Även om tonåringarna tyckte det var lite pinsamt emellanåt. Men mycket stolt är jag, inte bara för Daniels insats utan hela gänget gjorde ett väldigt bra jobb!

Men nu är det slut med det för denna gång. De har sista föreställningen som bäst. Så nu borde vi få återgå till normalt familjeliv igen. Daniel frågade mig idag vad jag ska hitta på varannan kväll de närmaste tre månaderna. Hehhe! Han glömde visst att han har en hel del övertid inprickat i april.

Annat då? Vädret har liksom inte riktigt bestämt om det ska vara vinter eller vår. Men vi hann öppna grillsäsongen och njuta av lite eftermiddagskaffe ute i solen under de varmare dagarna. Vår äldsta är förstås överlycklig över att det är moposäsong igen.

Sen firade vi 20 år tillsammans på kvinnodagen.

Vi firade med lövbiff hemma i köket och konstaterade att vi gärna fortsätter 20 år till, minst! Alla som lever i ett parförhållande vet ju att det inte är nån dans på rosor alla dagar men tycker att vi lyckats bra. Vi har fått växa upp tillsammans och utmaningar vi gått igenom har bara gjort oss starkare.

Vad gör ni så här på en fredagkväll då?

Här väntar jag på att Let´s dance ska börja. Tösen meddelade just att hon ska sova över hos en kompis, den yngsta sonen sover och den äldre är ute och gör stan osäker (och mamma orolig *hej hej hönsmamman här*) och gubben vet jag inte när han kan väntas komma hem.

Men ha ett skönt veckoslut! Vi hörs snart igen!

(och nu började Let´s dance)