Första mars redan

Sportlovet kom och gick. Det gjorde också februarimånad tydligen. I dag är det redan första mars och vi har kommit igenom de trista vintermånaderna. Nu rullar vardagen på igen, barnen är tillbaka i skolan. Den äldsta började sin sista period i grundskolan! Kan ni förstå? Nä, inte jag heller.

snögubbe

Tack för responsen på förra inlägget, Vincent har nu sovit i sitt rum nu och nån av oss vuxna på madrass brevid. Det funkar nu, men får inte vara en långvarig lösning, Under nattningen ikväll låg jag och funderade på hur man skulle få in hans säng i vårt sovrum för nu käns det som att vi tvingar honom att sova i sitt rum fast han inte vill. Och så ska det förstås inte kännas heller. Visserligen har han ju lärt sig vad han ska säga för att det ska kännas i mammahjärtat. ”Men jag har så kallt täcke”, ”Men jag vågar inte sova där”, ”Men då ser jag ju inte dig” ”Men jag vill ju sova med dig” ”Jag vill att du pajar (slätar) mig hela tiden” ”Jag tycker hela tiden om dig” osv. Nå, det löser sig säkert snart.

I morgon är det redan torsdag, vilket betyder att det snart är fredag och i helgen händer mycket skoj så ser verkligen fram emot helgen. <3

3 reaktion på “Första mars redan

  1. Nånting i mig säger att det är väldigt märkligt att vi vuxna sover tillsammans och har det mysigt medan barnen sover ensamma…

    Hos oss funkar det relativt bra att pojkarna sover tillsammans men dottern känner sig rätt ensam.

    • Jag själv gillar inte att sova ensam men om natten är orolig känns det lite onödigt att båda föräldrarna vakar. Vi borde hitta ett system där man ens nångång skulle få sova en hel natt. I natt sov faktiskt Vincent mellan oss igen, fastklistrad i mig men sov förvånadsvärt bra för det. Tiden löser nog detta problem också. :)

    • För med facit i hand vill nog tonåringar helst vara i sina rum, själva eller med kompisar. Alla andra får gärna hålla sig på avstånd :)

Kommentera