Svar åt Anna – min bloggplats

Anna frågade i veckan om var vi bloggare bloggar. Här kommer mitt svar:

SAMSUNG CSC

I arbetsrummet.

SAMSUNG CSC

Den övre bilden är gammal, den nedre är från idag. Det är sån röra för tillfället i arbetsrummet.

Jag bloggar oftast på kvällen efter att den yngsta gått och lagt sig. Sen tidsinställer jag nåt inlägg så att jag kan kolla och dela på bussen på morgonen. Om jag har mycket inspiration kan jag göra flera inlägg färdigt åt gången men oftast blir det lite ”panikbloggning”. Ett försök på att tömma hjärnan från allt man tänkt på under dagen.

För jag hinner skriva många inlägg i huvudet under dagen men sen när jag får tid för bloggen kommer jag inte ihåg dem mera. Borde kanske börja diktera in dom. Hehhe.

Ibland kan jag skriva något på telefonen och nåt enstaka inlägg har jag också publicerat direkt från mobilen men jag gillar bäst att blogga via datorn.

Jo, jag lever än!

Ååh, jag har inte alls haft tid med bloggen denna vecka. Tuusen inlägg skrivna i huvudet men inget har jag fått nerkrafsat.

I tisdags var vi med stora barnen och såg på Teaterboulagets revy, Det sjunde rondellseglet. Vincent fick stanna hemma med moster under tiden.

Kan inte annat säga än att Teaterboulage levererade igen. Vi skrattade så vi fick ont i skrattmusklerna. Tänk att de lyckas år efter år. Om ni inte har sett den ännu ska ni boka biljetten genast idag.

På onsdag var vi bara hemma och försökte hinna i kapp med hushållssysslorna. Men det är nog en sån never ending story att man inte märker nån skillnad alls.

Igår var Vincent och jag på Colosé-möte. Det gick väl sådär. Mitt i handvården gav jag upp. Orkade inte springa efter barnet mera så vi packade ihop och kom hem. Hur svårt kan det vara att sitta still ens en halv timme?

Fredag brukar betyda kvalitetstid med familjen. Mamma och pappa var efter Vincent från dagis. Dessi cyklade till mommo och moffa från kompisen. Jag plockade upp min syster efter jobbet och så var vi alla samlade. Nåja, nästan. Nån måste jobba och nån hade träning. Men i alla fall.

Nu sover lilliplutti och jag ska bänka mig i soffan. Det börjar ju Let´s dance. Typ nu!

Ha ett skönt veckoslut!

Älskade envisa barn

Att barn kan vara envisa har jag vetat länge. Men måste nog säga att Vincent hör till den envisare sorten. Envisare barn har jag inte stött på. Eller så har jag bara blivit gammal.

Tidigare ikväll när vi satt i bilen, på väg hem sa jag åt honom att ”nu ska vi åka hem och äta kvällsmål, vi ska äta smörgås och joghurt”.

”Nej! Glass först!”, svarade Vincent

”Nej. Vi ska äta kvällsmål först. Sen kan du få glass”

”NEJ, GLASS FÖRST”. Vi skrattade med Alexander och jag hoppades i mitt stilla sinne att han skulle glömma glassen. Men när vi kom hem gick han raka vägen till frysen och tog en glasspinne.

Förr skulle jag ha hållit hårt fast vid mitt beslut att vi äter kvällsmål först men nu vet jag lite hur Vincent fungerar. Har han bestämt sig så har han. Och jag orkar inte ta alla strider alla gånger. Dessutom vet jag att han kan äta glass först och ändå orka med smörgås. Vilket han nu också gjorde. Han åt först två Ville Vallaton glasspinnar. SEN åt han en smörgås och en joghurt. Ja, han åt några tuggor chokokaka också där emellan som han ”ÅSSÅ HA!” när Dessi skar åt sig en bit. Både han och mamma var nöjda i alla fall. Oavsett i vilken ordning han åt.

Vi kan inte annat än förundras här hemma över hudan aptit denna kille har. Efter att ha haft ett barn som varit extremt kräsen och en så där normalkräsen som barn kan vara är det här rena himmelriket. Att ha ett barn som äter. Även om han envisas med att äta ”bujkmat” till frukost och efterrätten före maten.

En sak måste vi få honom att förstå, det att man inte ska äta från golvet. Det är en sak om man gör det hemma men man ska nog inte göra det på Sverigebåten eller i köpcentret. Usch och blä. Men säg det till en envis tvååring.

IMG_1605

Slutet gott, allting gott.

Varför ska helgerna alltid ta slut så snabbt? Jag vet att jag gnäller om det ofta men tycker att man bara hinner känna av fredagen så är det söndagkväll igen.

När jag kom hem på fredagen hade Daniel gjort hamburgare. Bakat bröd och allt. Åh, vad det var gott. Är alltid vrålhungrig då jag kommer hem. Så det satt bra med en sån här:

IMG_1583

Alexander hade träning så han och Daniel försvann till ishallen när jag kom hem. Desireé hade väntat på att få shoppa så vi for in till Skanssi en sväng. Dessi shoppade och Vincent och jag lekte så länge. Ja, eller Vincent sprang omkring och jag försökte få honom på bild. Ni ser att det inte är så lätt…

IMG_1660

Eftersom jag har väckning 5.30-tiden varje morgon så är jag ganska trött så här på fredagkväll, när Vincent har gått och lagt sig och man själv skulle ha tid att njuta av helgen som stundar. I fredags hällde jag upp ett glas vin, tog några klunkar och sov sedan sött på soffan redan 21.30. Mitt i Fångarna på fortet. Så sånt trevligt sällskap är jag sen. Flyttade över till sovrummet och har ingen aning om när resten av gänget har gått och lagt sig.

Sov natten igenom och vaknade följande morgon lite över 8. Äntligen lite mera sömn än några futtiga timmar som det annars blir. Stora barnen åkte iväg på äventyr med fammo och faffa genast på morgonen och vi andra klädde på oss och tog en morgon promenad. Vad vi inte visste var att det regnade. Men det hindrade oss inte. En liten promenix och ett spontanbesök i lekparken blev det så här på lördagmorgon. I regnet.

IMG_1661

Vilket mysigt vinterväder vi har i år. Blev en hög med tvätt efter parkbesöket.

När Vincent tog sig en tupplur åkte jag in till Reso med syrran. Det blev ett besök i Ikea och Mylly.

IMG_1630

Åh, ser ni vitchokladkakorna. Mums!

Ingen av oss skulle egentligen ha något men båda hittade vi lite smått och gott. Jag förälskade mig i en jacka men den fick bli kvar i butiken denna gång. Men har inte kunnat sluta tänka på den så kanske jag måste åka in efter den i alla fall.

IMG_1634

Snygg eller vad?

Alexanders match inhiberades så i morse var vi till ishallen igen. Först ville Vincent bara åka omkring på korgarna igen.

IMG_1637

Men sen, när han fick hålla i en boll gick han med på att skrinna lite.

IMG_1642

Riktigt duktigt kämpade han på. Nu blir det hockeyspelare av honom ännu. 😉

Annars har vi grejat på här hemma idag. Dessi har haft ridlektion och Alexander hade en kompis på besök.

Vincent beställde kaka här på kvällskvisten. Han såg nånting på tv och sen skulle han ha kaka. Så jag fixade en 5-minuters-chokokaka i micron. Kom ihåg att jag sett ett recept inne hos Kinuskikissa. Men jag gjorde en glutenfri variant förstås genom att byta ut vetemjölet mot glutenfri mjölmix. Hade inte mörk sirap hemma men det blev helt gott med ljus sirap också. Prova ni också vet jag. Snabbt och gott.

IMG_1654

Nu är sportlovet slut och vardagen börjar igen. Barnen räknar veckorna till påsklovet för sen är det inte länge till sommarlovet enligt Desireé.

Hälsningar från ormen

Inspirerad av föregående inlägg var jag ju tvungen att kolla upp under vilket kinesikst år jag själv är född. Det visade sig att jag är född under ormens år.

Är du född i ormens tecken gillar du förmodligen konst och kultur och det fina och eftertänksamma i livet såsom musik, böcker, kokkonst eller film. Ormar är också ofta vackra människor och har färgstarka personligheter. 

Ovanstående stämmer kanske i en viss mån. Men skulle nog inte säga att jag på något sätt gillar t.ex. konst speciellt mycket. Men musik och böcker har det alltid funnits intresse för.


Även om ormen har ett rikt inre känsloliv så delar den sällan med sig av detta utåt. Den håller känslor och åsikter för sig själv och är ofta tystlåtna. Det är därför ormar av många anses väldigt hemlighetsfulla. De är inte främmande för att intrigera och vara beräknande för att nå dit de vill. 

Tror nog jag var mera tystlåten som yngre. Men har ju fått lära mig att man ska passa sig vad man berättar åt vem. Det finns rävar som en dag plötsligt använder infon emot dig.


Människor födda i ormens tecken behöver lugn och ro eftersom de lätt blir stressade. Ett hektiskt liv är ingenting för dem. Däremot gillar de det lite pråliga och är inga stora fans av uttrycket ”less is more”. 

Lugn och ro är nog faktiskt något jag föredrar. Tyvärr har jag  i dagsläget inte alltid möjligheten att dra mig undan. Kan nog hålla med om att jag helst skulle leva ett ganska stressfritt liv. Det är ju kanske orsaken till att jag gjort några större livsförändningar de senaste åren. Men sen måste jag nog säga att jag inte gillar det pråliga. Less is more är nog mera jag. Fast man kanske inte skulle tro det när man kommer in till oss.



Ormar är i ständig förändring. De hoppar från ett intresse till nästa och måste ha mycket omväxling i livet för att inte bli uttråkade. I karriären är de målinriktade och ambitiösa, men inte heller här gillar de att berätta för andra om sina syften. Det kan nästan verka som om de undanhåller viktiga saker. 

Jag kan bli lite rastlös om jag blir uttråkad. Är något inte tillräckligt utmanande eller intressant så kan jag lätt börja fundera på andra banor. Men å andra sidan håller jag väldigt hårt fast i vardagsrutinerna.

Är man född i ormens år kan man verka lätt paranoid ibland. Man är misstänksam och lite ironiskt lagd. Ormar är varken lättlurade eller godtrogna och om de någon gång verkar vara det så är det för att de är utmärkta skådespelare. Med denna inställning kommer också långsinthet – en orm glömmer aldrig. På grund av sin oförmåga att kommunicera väl, blir det också svårt för dem att lösa konflikter. En annan besvärlig sak med ormen är att det han säger inte alltid stämmer överens med vad han tänker. 

Igen en gång stämmer det in bra. Lättlurad är jag ej, kanke för att jag alltid är misstänksam. Tänker i förväg. Ser faror framför mig och reagerar redan i förebyggande syfte. Och nej,  jag glömmer aldrig.


När en person född i ormens tecken hittat sin kärlek kommer denne att göra allt för att få honom eller henne. Och när han väl har vunnit sin älskades kärlek släpper han den inte i första taget.

Det här kunde vara ett problem i tonåren när man trodde att man hittat sin livs kärlek och nu skulle leva lyckliga tillsammans livet ut. Det blev ett antal brustna hjärtan om man säger så. Visst har det varit några svartsjukedraman även i början av vårt förhållande med Daniel också. Inget jag är så värst stolt över men hej, man får väl hålla i när man gjort ett bra kap. 😉

Vet du i vilket år du är född?

Det finns inte så många bilder på mig och ormar men Alexander var modig i somras när vi var till Spanien. Han slängde en kungspyton (rätta mig om jag har fel!) på axlarna och såg cool ut.

img074