Första mars redan

Sportlovet kom och gick. Det gjorde också februarimånad tydligen. I dag är det redan första mars och vi har kommit igenom de trista vintermånaderna. Nu rullar vardagen på igen, barnen är tillbaka i skolan. Den äldsta började sin sista period i grundskolan! Kan ni förstå? Nä, inte jag heller.

snögubbe

Tack för responsen på förra inlägget, Vincent har nu sovit i sitt rum nu och nån av oss vuxna på madrass brevid. Det funkar nu, men får inte vara en långvarig lösning, Under nattningen ikväll låg jag och funderade på hur man skulle få in hans säng i vårt sovrum för nu käns det som att vi tvingar honom att sova i sitt rum fast han inte vill. Och så ska det förstås inte kännas heller. Visserligen har han ju lärt sig vad han ska säga för att det ska kännas i mammahjärtat. ”Men jag har så kallt täcke”, ”Men jag vågar inte sova där”, ”Men då ser jag ju inte dig” ”Men jag vill ju sova med dig” ”Jag vill att du pajar (slätar) mig hela tiden” ”Jag tycker hela tiden om dig” osv. Nå, det löser sig säkert snart.

I morgon är det redan torsdag, vilket betyder att det snart är fredag och i helgen händer mycket skoj så ser verkligen fram emot helgen. <3

Publicerat i Familjeliv | 3 kommentarer

Hur får man sin fyraåring att känna sig trygg i eget rum igen?

När Vincent föddes bestämde jag att det här barnet ska sova i egen säng. Detta efter att ha samsovit med de två äldre i många år. Tror fröken vår var närmare skolåldern innan hon började sova hela nätter i egen säng. Kommer ihåg att jag drömde om ett rum med endast madrasser på golvet så att alla hade en egen plats.

Samsovning må vara hur mysigt som helst men det är inte riktigt min grej sen mera när det påverkar min nattsömn.

Nå, Vincent gillade att sova i egen säng. Även när öronvärken plågade honom så att nätterna blev oroliga, vägrade han att komma till oss. Till i höstas. Då  gick det att övertala honom att komma till oss om han hade svårt att sova. Man blir galen av att springa upp och ner i trapporna flere gånger per natt. I November fick han en släng av enterovirus. Han feberyrade, såg hallucinationer och drömde mardrömmar flere nätter som ledde till att han nu vägrar sova i sin egen säng. Han går raka vägen till oss när det är läggdags. Det är monster och allt möjligt som lär komma in i hans rum på natten.

.sovrum

Efter att man sovit på en 20 cm:s bit i några månader, fungerat som huvudkudde eller med antingen en arm, ett ben över en så brast det för mig i morse. Vincent ville stiga upp sextiden på en ledig dag. En dag som jag själv skulle tidigt iväg men ändå inte behövde stiga upp redan klockan sex. Betedde mig som ett barn själv fast jag vet att jag är den vuxna i det här samanhanget. Han är fyra och jag är trettionio och han kan inte rå för att han behöver kissa eller blir hungrig eller vad det nu sen är som väcker honom tidigt om mornarna. Men jag är bara människa och när jag är trött och har ont blir det så här.

Nå, jag bestämde mig i alla fall för att nu får det vara slut. Ska han sova i min säng så bäddar jag åt mig i hans rum. Tror ni inte att han ville upp i sitt rum sen då han såg att jag bäddat åt mig? Visserligen ville han först sova med mig på madrassen men efter att ha radat mjukisdjur runt hela sängen gick han med på att sova där.

vincents rum

Letade fram gamla bilder på instagram i brist på nyare

Nu får ni hålla tummarna för att natten går bra. Visserligen får nån av oss sova uppe med honom för det lovade jag honom.  Men har ni tips på hur man får barnet att känna sig trygg i sitt rum igen tar jag gärna emot.

Tackar och bockar!

Publicerat i Familjeliv | 2 kommentarer

Den bästa av de bästa

Dom där dagarna man inte känner sig på topp kan man vara glad att ha en frågvis fyraåring hemma. Han brukar förgylla även den gråaste av dagar. Här har jag samlat lite av godingar från denna vecka.

Den där skålen säger ”What are you doing?” ”Vad gör ni?”. Varför säger den så? (inte visste jag att han förstår engelska?)

Snövit och Grönvit (Fiona i Shrek)

Varför måste man ha huvud? (frågan kom samma dag som började med ”Varför måste man ha blod i sig?” God morgon bara!)

Det var inte jag, det var pappa. (Som inte var hemma… red.anm.) Han kom hem och släckte lampan o så for han på jobb igen.

Jag älskar humlor!, säger pojken som gallskrek varje gång nånting flög förbi förra sommaren

Vad är skogsbär? 
-Blåbär, hallon, smultron o sånt
Och mandarin?
-Nä, mandarin är inte skogsbär
Banan då?
-Nä

Doreen i bolibompa har utklädningshår (=peruk)

Vi bor i Pargas vi. Varför bor vi i Pargas?

Men när vi var i Spanien stranden så glömde jag att ta kräm. Solkräm. Då fick jag ont i benena. Varför fick jag så? (Det här hände i september. Han fick utslag på benen av simdräkten och de sved i saltvattnet)

Ja, ni ser, det blir inte tråkigt i alla fall.

sparkstötting

Publicerat i Familjeliv | Lämna en kommentar

När man alltid har svar på tal

Vincent har alltid varit en klipsk och skarp liten gosse som är intresserad av allt och allting. Han kan också allt, i alla fall om man frågar honom själv.

Vi har sammar rutiner varje kväll. Efter kvällsmål ska pyamas på och tänderna tvättas. Sen sjunger vi några natisånger i sängen och viskar godnatt.

Jag: ”Nati, nati. Sov gott”
Han: ”Nati, nati”
Jag: ”Mamma tycker om dig”
Han: ”Och jag tycker om dig”

Ikväll tillade jag ännu: ”Sätt öga fast nu” då han verkade lite orolig i kroppen, varpå han  viskade tillbaka ”Men om man sätter öga fast sätter man bara ena öga fast”.

Ja, ja, jag får börja tänka efter hur jag uttrycker mig. 😉

Vincent 1

Publicerat i Familjeliv | Lämna en kommentar

Kärlek är…

…att bli bjuden på vändagskaka efter jobbet

Publicerat i Familjeliv | Lämna en kommentar